Utekatt - innekatt

Jag är uppvuxen med utekatter, på landet. På landsbygden har katter på många håll (fortfarande) väldigt låg status, de förväntas sköta sig själva. Blir de sjuka skjuts de, de är inte försäkrade, vaccinerade, kastrerade eller idmärkta.
Som kattmänniska tyckte jag tidigt att det systemet var konstigt. Varför tog vi med oss hunden på semester och lämnade katterna hemma? Med mat och vatten i tvättstugan, absolut! Men utan sällskap... Flera katter försvann under somrarna, de ersattes snabbt av en ny, söt kattunge.

Som vuxen var jag fast besluten om att utekatt var det riktiga och att innekatt var för veklingar:). Jag var därför utan katt i flera år och skaffade min första helt egna katt samtidigt som jag flyttade till villa. Villaidyll = kattidyll?
Simba var en vilfärgad abessinier och en otrolig personlighet, jag brukar kalla honom mitt livs stora kärlek<3. Han gick ut och in som han ville, följde efter oss som en hund. Han satte skräck i hundar, tog död på alla skräniga björktrastar i kvarteret (tyvärr alla koltrastar också). Han fångade en ekorre framför ögonen på dagisbarnen i grannhuset och mössen i källaren som fanns när vi flyttade in i huset var snart ett minne blott. Kvällar och nätter tillbringade jag ofta med att slå med en sked på en tallrik för att locka in honom, jag sov bäst om han var inomhus om nätterna. Han hörde väl inte bön så där värst ofta, framför allt inte sommartid, katter är ju nattdjur...
Vi fick 6 år tillsammans, sedan blev han påkörd och inslängd på tomten. Många grannar hade varnat om hans oaktsamma beteende på vägen, han var ju gatans kung och inte rädd för något!
Jag skaffade genast nya katter, 2 abessinier till. När den ena sedan blev påkörd som kattunge redan dog något inom mig. Jag blev avtrubbad. En katt kvar, henne skaffade jag sällskap till men engagerade mig inte längre helhjärtat. När abessiniern sedan försvann några år senare (påkörd, stulen?) så blev det faktiskt mindre jobbigt också.

En skilsmässa senare satt jag plötsligt i en lägenhet. Jag lämnade kvar katten i huset när jag flyttade. Dels var hon ju bara en katt i mängden, dels var hon mer husets katt än hon var min. Barnen vet att jag älskar katter och frågade ganska snart om vi kunde skaffa katt, men jag svarade att det har man (jag) inte i lägenhet och så blev det ett akvarium i stället!
Tre månader senare gick jag en kurs och träffade en svart, storvuxen katt utanför kursgården. Hon var övergiven och så kelig och sällskapssjuk att mitt hjärta smälte. På sista kursdagen hörde jag mig själv säga till personalen att jag skulle ta med henne hem och så blev det! Jag satte henne i bilen, ringde veterinären och beställde tid och köpte mat och låda på vägen hem. Siri och jag fann varandra på stört, det var verkligen kärlek vid första ögonkastet! Hon kom in i lägenheten, kröp upp i min famn och låg där! Hon sover i min säng och älskar alla som ser henne och ger henne lite uppmärksamhet. Enligt veterinären var hon undernärd, i övrigt frisk, kastrerad och runt 5 år gammal. Och ja, hon är innekatt! Men hos mina föräldrar i Småland går hon ut! Jag sover otroligt bra om nätterna och hon är skyddad från det jag kan skydda henne mot.

Att lära katter gå i sele och koppel har jag provat, men det är inget för mig. Jag tycker katter som vistas utomhus ska få klättra och röra sig fritt. Att näta in en balkong är ett roligare alternativ!

Utekatter:
- Får motion och frisk luft, oftare mer muskulösa och kan därmed vara mer motståndskraftiga för infektioner och sjukdomar.
- Får jaga och följa sina naturliga instinkter.
- Kan råka riktigt illa ut. Faller inte ofta offer för andra djur, men kan skadas av bilar, andra motorfordon och bli instängda. Curiosity killed the cat!

Innekatter:
- Lever mer skyddade och blir därmed ofta äldre.
- Får sällan fästningar, andra parasiter eller inälvsmaskar.
- Oftare överviktiga.
- Kan bli uttråkade och ostimulerade.

Oavsett hur man tycker och tänker om innekatt/utekatt så är katter lika mycket värda som andra djur och ska ha anpassad mat, vaccineras, id-märkas, gärna försäkras och framför allt kastreras om de inte är avelsdjur!

#1 - - Andrea:

Bra, sann och fin text!

Svar: Tack, kära du:)!
Anna Friberg