Annapannapuff

Ljuset i tunneln
Att ha ont är tufft, det tär på psyket och det tär på kroppen. Jag sover dåligt och är konstant trött. Jag längtar efter att kunna vända mig i sängen utan smärta och efter att kunna sova även på vänster sida. Jag längtar efter att kunna träna hårt, bli svettig och att kunna gå fort!  

Idag har jag varit tillbaka på Stockholm Spine Center och vi har gemensamt kommit fram till att operation är nästa steg för mig. Den kommer ske i vår, efter förberedande sjukgymnastik hos en specialist. I mitt fall är det en så kallad diskprotesoperation det handlar om, två diskar i ländryggen byts ut mot proteser i konstgjort material. 
Jag är ledsen och besviken på att min kropp svikit mig, på att det gått så här långt. Samtidigt är jag glad tacksam över att det finns något att göra, att operation är ett alternativ för mig och att jag har en väldigt stor chans att bli bra igen. Tanken på operation gör mig vettskrämd, ingen operation är helt utan risker och några garantier kan aldrig ges. Sammanfattningsvis är jag grymt motiverad, men också skitskraj:)! 

(null)
Nu ser jag ljuset i tunneln igen! Det finns en plan för mig! 





#1 - Min Lilla Kokvrå

Jobbigt och trist att känna sig så begränsad :(
Visst tampas jag tidvis med värk i huvudet och i olika delar av kroppen men det är ju oftast relativt korta perioder och sedan är jag på G igen. Men att ha så ont, så länge, så det krävs en operation... Förstår att det är tufft.
Hoppas nu att operationen är lösningen för dig! Kram

Svar: Ja, jag hoppas verkligen att jag ”väljer” rätt... kram
Annapannapuff

#2 - Lene

Det kommer gå jättebra vännen! Du har motivationen och du vill bli bättre, du ser positivt på det så det kommer gå vägen. Men det är klart du är skraj. Operation är trots allt operation. Berätta för mig exakt när op ska ske (tid och dag) så lovar jag att skänka massor med tankar och kärlek till dig.
Åhhh vad jag längtar efter att få öppna paketet som kom igår. Fina, fina du.
Ha en fin dag

Kramar
Lene

Svar: Tack! Och kram
Annapannapuff