Sömn

(null)

Jag har, i perioder, haft problem med sömnen så länge jag kan minnas. Redan i tonåren låg jag ofta vaken om nätterna, ofta mellan 03 och 05 (det som kallas vargtimmen) och väntade på John Blund som aldrig kom. Jag har provat det mesta: kallt/varmt och ljust/mörkt sovrum, jag har otaliga gånger bytt kuddar, täcken och madrasser. Jag tränar regelbundet, men inte för sent, äter bra, men inte för mycket och har testat att göra avslappningsövningar ochlyssna  lugn musik. Nu för tiden går jag inte upp ur sängen utan använder tiden till aktiv vila istället, det gör mig mindre stressad över hur jag ska klara nästa dag. Oftast har jag lätt att somna, men vaknar extremt lätt och har sedan svårt att somna om. Att jag är så lättväckt var en bra egenskap när barnen var mindre, ofta vaknade jag redan i samma ögonblick som barnen klev ur sina sängar. 
För snart fyra år sedan ramlade jag och gjorde illa vänsterfoten och sen dess har sömnen blivit sämre än någonsin, eftersom jag har haft ordentligt ont just på nätterna. Samtidigt som foten har blivit bättre har det ändå blivit allt tydligare, ont i foten eller ej, jag sover tidvis väldigt dåligt/lite. Och jag klarar inte kronisk smärta OCH sömnbrist. En natt med mindre sömn klarar väl alla, men när nätterna avlöser varandra så försvinner orken rätt snabbt. Kombinerat med smärtan i foten så har det långsamt knäckt mig och gjort mig till ett sömnberoende vrak som dagdrömmer om att få sova. Under julledigheten tog jag tag i det och bokade en läkartid.
 
Nu har jag fått en tablett att ta till när det inte fungerar samt ett erbjudande om att via nätet få KBT för mina sömnproblem. Tabletten jag fått är ingen insomningstabletter eftersom det inte är mitt problem, utan den ska hjälpa mig att sova djupt längre, vakna mer sällan och somna om lättare om jag ändå vaknar. Den är inte beroendeframkallande. Hittills har den fungerat bra! Jag tog tabletter tre dagar i rad när jag fick dem och har sedan dess sovit ok på egen hand. De gjorde mig inte trött och dåsig dagen efteråt, vilket är den vanligaste biverkan och jag känner mig försiktigt optimistisk. Tabletterna finns för att hjälpa mig sova om det blir för jobbigt och bara vetskapen om det gör mig mer avslappnad, jag lovar! 
 

 
 
 


Barnmorska eller barnsjuksköterska?

Är inte det samma sak? Nej! Är det stor skillnad? Ja! 

Jag läser och hör ofta om människor som pratar om sin barnmorska på BVC (fel!) och jag själv får ibland frågor om barns utveckling, eftersom jag ju är barnmorska (också fel). Visst finns det likheter, båda är vidareutbildningar för sjuksköterskor, men när en barnsjuksköterska läser om barns utveckling läser vi barnmorskor om kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Bra att veta är att båda läser amning i vidareutbildningen! 
Barnsjuksköterskor träffar du oftast på BVC, på en barnläkarmottagning eller på en barnavdelning på sjukhus. Barnmorskor hittas säkrast på en barnmorskemottagning, en ungdomsmottagning eller en gynekologisk mottagning eller på sjukhus, närmare bestämt på förlossningen och/eller BB. Det finns också arbetsplatser där du kan hitta både barnmorskor och barnsjuksköterskor, till exempel på neonatalen (avdelning för förtidigt födda). 

(null)
Vi barnmorskor har en egen yrkesoganisation och har nu i höst tagit första steget mot ett eget fackförbund! 

Barnmorska är en skyddad yrkestitel och endast den som innehar legitimation får använda titeln och utöva yrket. Barnsjuksköterska är inte en skyddad yrkestitel (det är däremot sjuksköterska), vilket gör att en sjuksköterska som jobbar på en barnavdelning kan kalla sig barnsjuksköterska utan att faktiskt ha gått vidareutbildningen. 

- Vill du prata graviditet, förlossning eller preventivmedel? Välj en barnmorska! 
- Undrar du något om vaccinationsprogrammet eller vill fråga om prickarna ditt lilla barn har runt munnen? Välj en barnsjuksköterska! 





En sån där morgon...

(null)
Visst är det lite sorgligt att alla vackra löv nu ligger på marken? 

En sån där morgon när jag: 
...borde haft vantar. Och halsduk. 
...skulle tagit en varmare tröja. 
...glömde glasögonen hemma. 
...ve och fasa - är utan örhängen! För att citera Maria Montazami: "Utan (örhängen i mitt fall, läppstift i hennes) känner jag mig rädd, naked och exposed!"
...har ont i foten. Kanske blir jag en sån där kärring som med knarrig röst gnäller "nu kommer rysskylan, det känner jag i min vänsterfot".

Vi får väl se om lite mer kaffe kan ordna upp det här. Kanske behövs det till och med några skumtomtar och lite saltlakrits. I värsta fall får jag drämma till med lite bubbel kväll,